Stadsarkitekt Sven Ahlbom började rita på Västerås stadshus redan på 1940-talet. På 50-talet inleddes utgrävningarna och man hittade då resterna av det dominikanerkloster som fanns här till mitten på 1500-talet. Här visar Niklas Ulfvebrand att Sven Ahlbom signerat klockspelet med sina initialer, något han kritiserades för. Foto: Peter Hoffström×1 / 3Visa bildtextBild 1 av 3

Han ger upprättelse åt Västerås fula hus

Västerås har så många fula hus. Det är något historikern Niklas Ulfvebrand ofta får höra. Därför startade han vandringen ”Fula hus” som har blivit en succé. – Många ändrar åsikt efter att de gått vandringen, säger han.

Publicerad

Västerås Tidning följde med Niklas Ulfvebrand och 30 andra nyfikna västeråsare på en av hans vandringar. Efteråt fick vi en pratstund med honom.

Vad är ”Fula hus”?

– Det är en promenad i Västerås centrum där jag pratar om den moderna stadsutvecklingen och reflekterar över att jag så ofta mött åsikten ”Västerås är fult”. Kan man titta på det ur andra perspektiv? Jag vill ge historierna bakom. Varför byggde man dessa hus? Hur tänkte man?

Vandringen innefattar bland annat Melkerhuset, Punkthuset, Stadshuset och Polishuset. Hur tänkte man där?

– Man får komma ihåg att de här husen byggdes under en tid då vi stod inför en total omkastning av samhället. Den socialdemokratiska folkhemstanken rådde. Bort med det gamla, bort med borgerligheten. Nu skulle alla kunna bo modernt. Alla skulle få el och vatten. Då måste man bygga nytt och bygga billigt. Då blir det lätt grått och enkla raka linjer.

Under din vandring så försvarar du rivningsvågen på 50- och 60-talet i Västerås. Varför?

– Jag skulle inte säga att jag försvarar den. Däremot så problematiserar jag den. Det intressanta är ju varför det gjordes. Det fanns ju anledningar till varför man rev och byggde nytt. En stor anledning var den extrema ökningen av folk. En annan är bilismen, att man behövde bredda gatorna.

Är det extra tacksamt att göra en sådan här vandring i Västerås?

– Absolut. Västerås har i perioder, procentuellt, haft den största inflyttningen i landet. Västerås gjorde en förvandling från liten medeltida stad till en stor industristad på relativt kort tid. År 1900 hade Västerås 10-tusen invånare, 1920 var den siffran 30-tusen. Det är en extrem ökning!

Du lyfter fram Sven Ahlbom (arkitekten bakom bland annat Stadshuset, Melkerhuset, polishuset och Stadsbiblioteket) under din vandring. Varför?

– Jag vill ge honom lite upprättelse. Många av hans hus är ansedda som just fula. Men han är ett barn av sin tid, precis som Erik Hahr var. Hahr är helgonförklarad i Västerås eftersom det fortfarande finns en romantisk bild av det gamla och småskaliga.

– Men om 20 år tror jag vi kommer uppfatta Melkerhuset annorlunda. Jag vågar till och med påstå av vi kommer tycka polishuset är vackert.

Du verkar uppskatta Västerås stadsbild?

– Absolut! Jag trivs när det är en god blandning. Det vore väl hemskt om hela världen såg ut som Gamla stan. Men jag gillar bruksmentaliteten. ”Det är så jäkla fult här, men jag trivs ändå” (skratt). Det viktigaste är att det finns ett intresse. Att det väcker känslor.

Vad vill du att folk ska få med sig från din vandring?

– En aha-upplevelse och ett intresse för den moderna historien. Många ändrar åsikt efter att de gått vandringen. Från att tycka att allt är fult, till att det är häftigt och intressant.

Vilket hus tycker du är Västerås fulaste?

– Jag måste ändå säga Parkhuset på Stora gatan där Försäkringskassan och Hemköp ligger. Det är ett misslyckat projekt som inte ens arkitekten Sven Ahlbom var nöjd med. Sen gillar jag inte ”hatten” på Punkthuset som byggdes på 90-talet. Den förstörde Punkt.

* Vandringen Fula hus fortsätter under sommaren. Vilka datum är ännu inte bestämt. Håll utkik på Turistbyråns hemsida, www.visitvasteras.se.

Powered by Labrador CMS