Är väljarbarometern något att lita på?

Det finns en mängd undersökningar, men ett fåtal kvalificerar sig för att kallas opinionsundersökningar.

Självrekryterande webbpaneler är inte alls tillförlitliga enligt Torbjörn Sjöström.

– Det är bara en mejladress, vi vet ju inte om det är en person på riktigt.

Alla har inte heller tillgång till internet, det finns en digital klyfta som gör att många äldre inte alls skulle vara ett statistiskt underlag in en undersökning och då faller den direkt.

Novus arbetar enligt den gamla beprövade metoden. Under en månad ringer Novus slumpmässigt cirka 5 000 personer som sedan får svara på frågan ”Om det vore val i dag, vad tänker du rösta på?”.

– Vi ringer personen. Får vi inte tag i någon så skickar vi ett sms och slutligen skickar vi ett vykort, säger Torbjörn Sjöström.

Allt detta arbete för få en sådan bra inhämtning som möjligt. De som svarat förblir helt anonyma hos undersökningsföretaget.

När allt är insamlat analyseras sedan svaren, har undersökningen fått in för få kvinnor så viktas svaren över för att få en så jämn bild som möjligt.

Men kan opinionsundersökningarna visa fel? I färskt minne har vi presidentvalet i USA 2016 och brexitomröstningen. Där sa opinionsundersökningarna en sak, men utfallet blev något annat.

Vid brexitomröstningen var marginalerna mellan brexit och bremain så liten att de hamnade inom felmarginalen.

Inför presidentvalet i USA ledde Hillary Clinton samtliga undersökningar. Det såg ut att bli en lätt match. Men morgonen efter stod det klart att Donald Trump vunnit valet.

Opinionsundersökningarna baserade sig på ”popular vote”, hur många procent av rösterna Clinton eller Trump skulle få. Men som vi känner till så är det elektorsröster i varje delstat som slutligen styr vem som vinner. Trump lyckades vinna viktiga delstater och samla ihop flest elektorsröster trots att han hade flera miljoner färre röster.

I båda fallen kunde opinionsundersökningarna ge en bild om hur det kommer gå i valet.

Det hänger mycket på journalister och allmänhetens tolkningar av siffrorna. Brexitomröstningen skulle sluta med liten marginal och Clinton skulle få flest röster i valet och så blev det. Men nyhetsbevakningen var som sagt en annan, där pratades det om en övertygande seger för Hillary Clinton och att Storbritanien trots allt skulle klamra sig kvar i EU.

Vilka slutsatser kan man då göra på en väljarbarometer?

Det gäller att ha felmarginalen på 2 procent hela tiden i minnet. Tittar vi på marsundersökningen från Novus/SVT visar den 22,6 procent för Moderaterna, en minskning med 1,1 procent. Men minskningen är inom felmarginalen och bör således tolkas så, att den inte visar ett fall i opinionsläget utan att Moderaterna har ett väljarstöd kring 22-23 procent.

I samma undersökning föll Miljöpartiet från 4,3 procent till 3,8 procent, en minskning med 0,5 procentenheter.

Rubrikerna: ”Miljöpartiet under spärren i ny opinionsundersökning”, ”MP under spärren”.

Trots att minskningen med råge är inom felmarginalen så dras slutsatsen att Miljöpartiet numera är under spärren. För de som bara läser rubriken blir verkligheten missvisande. Ingenting säger att partiet är under den magiska 4-procentspärren. Den enda slutsaten som går att göra, genom att titta på tidigare väljarbarometrar är att partiet ”parkerat” kring spärren samt att Miljöpartiet har ett lägre väljarstöd än vid valet 2014 så de fick 6,9 procent av rösterna.

Ökade mest i marsundersökningen var Sverigedemokraterna med 0,7 procentenheter, från 17,1 till 17,8. Också här är förändringarna inom felmarginalen, här får man också titta tillbaka på tidigare undersökningar och konstatera att Sverigedemokraterna från november förra året fått 16,6 till 17,8 procent och bör således ha ett väljarstöd omkring den siffran.

Hur är då pricksäkerheten i Sverige? Novus hade en felmarginal på 0,8 procentenheter.

– Det är ett rekord som är svårt att slå, säger Torbjörn Sjöström.

Och då är ju som sagt felmarginalen i undersökningen drygt 2 procent.

Men ett parti stack ut vid senaste valet - Sverigedemokraterna.

Där lyckades inte Novus alls att med samma goda pricksäkerhet förutse ett ungefärligt valresultat.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gick tidigt ut och förklarade det med en skameffekt. Men någon sån har inte Torbjörn Sjöström på Novus lyckats hitta när opinonsundersökningarna analyserades efter valet.

Däremot hittades ett tydligt mönster i svaren. De som inte alls ville uppge vad de skulle rösta på hade i samma undersökning gett partipolitiska svar som överrensstämmer med Sverigedemokraterna.

I stället pratar man nu om ett misstroende mot etablissemanget.

För att kunna fånga upp väljare som tänker rösta på Sverigedemokraterna och har ett misstroende, ställs alltid kontrollfrågor. Utifrån detta kan nu Novus få en tydligare bild över opinionsläget.

Väljarbarometrar är undersökningsföretagens sätt att marknadsföra sig. För Novus är målet att få en så pricksäker undersökning som möjligt att jämföra mot det faktiska valresultatet.

För det är inte några stora pengar som tjänas på väljarbarometrarna.

– Medieföretagen har inte råd att genomföra undersökningarna, så vi nästan skänker bort dem, säger Torbjörn Sjöström.

Novus tjänar sina pengar på att företag anlitar just dem vid marknadsundersökningar. Där kan företagets pricksäkerhet vara helt avgörande när ett företag vill veta varför konsumenterna väljer eller inte väljer deras produkt.

Så valbarometrar med samma undersökningsmetod som bland annat Novus använder sig av, är inte alls spekulationer, de visar en ganska korrekt bild över vad väljarkåren har för åsikt för tillfället.