Gnucci släpper debutplattan
Ana Rab – eller Gnucci som är hennes artisnamn – föddes i Belgrad men växte upp i Västerås där hennes kärlek till musik- och liveframträdanden utvecklades.
– Västerås är en fantastisk stad om man vill dra. Staden pushade mig och fick mig att fantisera om världen utanför, säger hon med ett skratt för att i nästa stund ha en allvarlig ton.
– Jag har alltid tagit mitt roliga väldigt seriöst och jag lever mig in i scenframträdanden jättemycket oavsett om det är på skolgården eller på P3 guld-galan. För mig är det lika stimulerande. Det handlar om att tro att musiken och underhållning har en effekt som är större än bara ”nu sjunger jag”. Jag tror på den effekten, för jag känner den när jag uppträder, berättar Gnucci.
Den 28 april släpper artisten sitt debutalbum ”You Good I’m Good Let’s Be Great”. Tidigare har hon släppt två ep:s, den första P3 guld-nominerades och hon uppträdde även på galan. Gnucci skapar, producerar och finansierar sin musik som hon – motvilligt – beskriver som elektronisk.
– Jag skapar musik genom att jag observerar något eller känner något och så gör jag ett soundtrack till den känslan. Det som motiverar mig och driver mig är att jag hittar extremt mycket energi utifrån det som inspirerar mig. Jag är väldigt gränslös som artist, så jag har svårt att relatera till en stereotyp eller en specifik genre. Men det är elektronisk musik jag gör.
Debutplattan är inspelad på flera olika kontinenter och är ett samarbete med andra musiker samt nio producenter.
– Jag har spelat in i till exempel Sydafrika, Tyskland, Mexiko, Nederdeländerna, Portugal och Sverige. Det funkar för mig för i mitt skapande är jag rätt spontan. Jag tar det jag har till hands och gör det mesta av det. Det är den inställningen och mentaliteten som behövs för att kunna jobba som jag gör. För det är skitsvårt att göra ett album samtidigt som man turnerar och livet händer runt omkring en. Min musik är som min skapande process, en produkt utav gränslöshet.
Var det din avsikt att spela in på så många platser?
– Jag tycker det är mer roddigt att ha en rutin. Jag fattar inte hur man fixar att göra samma saker hela tiden. Klart att det varit en utmaning men det har gjort mig lugn eftersom jag behöver ett stimuli som handlar om förändring och möta folk som är utanför det jag redan känner till. De sensate åren har jag uppträtt live över hela världen, så det ena har lett till det andra. Hela albumet är ett stort samarbete. Jag har jobbat med likasinnade människor som har inspirerat mig. Jag prioriterar process framför mål, vilket gör att arbetet bli utan press.
